Ny lag om företagsrekonstruktion efter omfattande utredning
Den nya lagen om företagsrekonstruktion trädde efter ett omfattande utredningsarbete i kraft den 1 augusti 2022. Ändringarna innebär att det svenska rekonstruktionsförfarandet anpassas till de unionsrättsliga kraven på området och nya lagen genomför det bakomliggande insolvensdirektivet. De främsta ändringarna i nya lagen sammanfattas av Hannah Berglund, biträdande jurist på Fylgia, nedan:
Ett stärkt livskrafttest
Kravet för att få ansöka om företagsrekonstruktion har sänkts i den nya lagen. En förutsättning för beslut om företagsrekonstruktion har varit att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. Den nya lagen förtydligar förutsättningarna och det har lagts till att företagsrekonstruktion får beslutas om gäldenärens ekonomiska svårigheter innebär en risk för insolvens. Avsikten med den nya skrivelsen om risk för insolvens är att få fler livskraftiga företag att ansöka om företagsrekonstruktion i ett tidigare stadie.
Samtidigt har det s.k. livskraftstestet som görs i samband med beslut om företagsrekonstruktion förstärkts. Framöver är det endast företag som bedöms vara livskraftiga som får beviljas, och genomgå, företagsrekonstruktion. En förutsättning för företagsrekonstruktion är att det finns grundad anledning att anta att verksamhetens livskraft stärks genom den tilltänkta rekonstruktionen. Tidigare var avsaknaden av skälig anledning att anta att företagsrekonstruktionen inte skulle lyckas tillräckligt för att bevilja ansökan om företagsrekonstruktion. Utgångspunkten kring ett företags livskraft har alltså vänts och det är ett krav att kunna visa på livskraft för att beviljas företagsrekonstruktion.
Fastställande av rekonstruktionsplan och cram down
Att en rekonstruktionsplan i sin helhet kan fastställas är den största förändringen i den nya lagen. Tidigare togs en rekonstruktionsplan, innehållandes åtgärder för att lyckas med rekonstruktionen, fram utan att den fastställdes på något sätt. Det tidigare ackordsförfarandet har utvecklats och den nya rekonstruktionsplanen kan fastställa annat än bara den ekonomiska uppgörelsen.
Den nya rekonstruktionsplanen tas fram genom en planförhandling mellan de berörda parterna som delas in i olika klasser. Som huvudregel krävs att samtliga klasser godkänner rekonstruktionsplanen för att den ska antas. Röstningsförfarandet utgår från de olika klasserna vilka baseras på parternas ställning och intressen i rekonstruktionen. För att en klass ska anses godkänna rekonstruktionsplanen krävs 2/3 majoritet av rösterna. Om samtliga klasser inte godkänner rekonstruktionsplanen, men majoriteten har röstat för den, kan rekonstruktionsplanen ändå fastställas genom en s.k. klassöverskridande cram-down förutsatt att minst en av klasserna utgörs av borgenärer med förmånsrätt eller viss säkerhet eller att minst två av klasserna som godkänt rekonstruktionsplanen består av borgenärer som kan förväntas få utdelning vid en konkurs.
För att klassöverskridande cram-down ska tillåtas krävs dock att de klasser som röstat mot rekonstruktionsplanen har behandlats minst lika fördelaktigt som andra klasser av samma prioritet vid en konkurs. Därtill krävs att de klasserna innehar absolut prioritet och tillgodoses fullt ut om en klass av lägre prioritet i en konkurs ska få ersättning av rekonstruktionsplanen. Enskilda borgenärer kan inte hindra rekonstruktion
En framröstad rekonstruktionsplan fastställs av domstolen och blir bindande för gäldenären och de berörda parterna som varit med och röstat fram den.
Förtida uppsägning av avtal och rättshandlingar åter
Gäldenären ges i den nya lagen möjlighet att säga upp varaktiga avtal i förtid med rekonstruktörens samtycke. Huvudregeln är i så fall att avtal ska sägas upp tre månaders uppsägningstid. Tidigare har det varit motparten som väljer om ett avtal ska hävas i förtid. Motparten har i och med de nya reglerna dock rätt till ersättning för eventuell skada som uppstår på grund av den förtida uppsägningen.
Åtgärder som vidtagits av gäldenären utan rekonstruktörens samtycke under rekonstruktionen kan även påverka en rättshandlings giltighet i den nya lagen. Sådana rättshandlingar kan gå åter om rekonstruktören begär det inom skälig tid från att han fått, eller borde ha fått kännedom om rättshandlingen.
Skärpta krav på rekonstruktörer och en utökad tillsyn
Kraven på vem som utses till rekonstruktör skärps i den nya lagen. Mot bakgrund av att det förekommit oseriösa rekonstruktörer på marknaden har det funnits ett behov av att öka förtroendet för rekonstruktionsförfarandet. De nya kraven liknar de som ställs på konkursförvaltare i konkurser. Huvudregeln numera är att den som utses till rekonstruktör även är konkursförvaltare, eller besitter sådana kunskaper.
Det har även införts ett skadeståndsansvar för rekonstruktörer innebärandes att rekonstruktören ska ersätta gäldenären, borgenär eller annan berörd part uppsåtliga skador eller skador som uppkommit genom oaktsamhet i rekonstruktörsuppdraget. Möjligheten till skadestånd är en del av det utökade tillsynssystemet i den nya lagen.
Tillsynen utökas även genom att Kronofogden utsetts till tillsynsmyndighet över rekonstruktörerna. Tillsynen omfattar att Kronofogden ges tillfälle att yttra sig när rätten utser en rekonstruktör, när rätten prövar en fråga om entledigande av rekonstruktör, när rätten fattar beslut om rekonstruktionens upphörande och vid beslut om rekonstruktörens ersättning.
Tidsbegränsad superförmånsrätt
Som i den tidigare lagen kommer fordringar som uppkommer genom avtal ingångna under företagsrekonstruktionen med rekonstruktörens samtycke få s.k. superförmånsrätt. Skillnaden i den nya lagen är att superförmånsrätten begränsas i tiden och gäller enligt vad som angetts i rekonstruktionsplanen, och om en sådan inte antagits i tre månader efter att företagsrekonstruktionen avslutats.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är den nya lagen en uppdatering av det svenska rekonstruktionsförfarandet. Ändringarna är omfattande, varför det valdes att slopa den tidigare lagen snarare än att justera den. Syftet är att effektivisera rekonstruktionsförfarandet och göra det mer ändamålsenligt. Även det bakomliggande direktivet ämnar skapa effektiva nationella ramverk för förebyggande rekonstruktion och ge livskraftiga företag en andra chans. Än har frågor relaterat till ändringarna knappt hunnit prövats av domstolarna, så det återstår att se hur ändringarna tillämpas i praktiken och vilka konsekvenser ändringarna kommer att ha på rekonstruktionsförfarandet.