HD uttalar sig om styrelseledamots ansvar för konkursbolags förpliktelser
En styrelseledamot för ett bolag med ekonomiska problem kan i vissa fall bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder om styrelseledamoten inte i tid tillser att bolaget antingen avvecklas eller konsolideras. Det har tidigare varit osäkert om ansvarsperioden avbryts när bolaget försätts i konkurs, eller om styrelsen kan vara personligt ansvariga även för förpliktelser som bolaget ådrar sig efter konkursen. Rättsläget har nu klargjorts genom ett nytt avgörande från HD.
Aktiebolagsformen innebär som bekant att riskfylld verksamhet kan bedrivas utan att näringsidkaren riskerar mer än det insatta aktiekapitalet. Då bolagsledningen vanligtvis har ett informationsövertag gentemot aktieägare och borgenärer, har lagstiftaren instiftat vissa skyddsregler för att förhindra att ekonomiskt svaga bolag drivs vidare på borgenärernas och aktieägarnas bekostnad. Enligt de aktuella bestämmelserna har bolagsstyrelsen, när det finns skäl att anta bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, en skyldighet att genast upprätta och låta bolagets revisor granska en s.k. kontrollbalansräkningen.
Kontrollbalansräkningen
Om kontrollbalansräkningen utvisar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska den tillsammans med revisorsyttrandet läggas fram på bolagsstämma för prövning om bolaget ska gå i likvidation (kontrollstämma). Om stämman inte beslutar om likvidation, inträder en rådrumsfrist om åtta månader. Inom denna tid ska det hållas en andra stämma på vilken en ny kontrollbalansräkning ska läggas fram. Om den nya kontrollbalansräkningen inte visar att bristen i det egna kapitalet är läkt är bolaget skyldigt att gå i likvidation. Styrelsen måste då inom två veckor ansöka om likvidation hos tingsrätten.
Om någon kontrollbalansräkning inte upprättas, någon kontrollstämma inte hålls eller styrelsen inte ansöker om likvidation när den är skyldig att göra detta, inträder ett personligt ansvar för styrelsens ledamöter för de förpliktelser som bolaget ådrar sig under den tid som skyldigheten inte följs (ansvarsperioden). Även en aktieägare som röstar för ett beslut om att fortsätta verksamheten trots att bolaget är skyldigt att gå i likvidation kan bli personligt ansvarig.
Ansvarsperioden
Ansvarsperioden upphör när styrelsen vidtar den åtgärd som den är i dröjsmål med. Om styrelsen t.ex. inte upprättat en första kontrollbalansräkning i tid, upphör medansvarsperioden när kontrollbalansräkningen upprättas och revisorsgranskas. Ansvarsperioden upphör också om en ansökan om likvidation görs, om en kontrollbalansräkning som visar att bristen i det egna kapitalet är avhjälpt lagts fram vid en bolagsstämma samt om bolagsstämman, domstol eller Bolagsverket beslutar att bolaget ska gå i konkurs. Även andra omständigheter kan innebära att ansvarsperioden avslutas. Av tidigare praxis följer t.ex. att en vanlig årsredovisning som läggs fram på årsstämman och som visar full täckning för det egna kapitalet avslutar ansvarsperioden. Det har hittills varit osäkert om även ett försättande i konkurs innebär att ansvarsperioden upphör.
Tvisten pågick fortfarande när konkursen inleddes
I det fall som nyligen (den 12 juli 2018) prövades av HD rörde det sig om ett bolag (AB1) som försattes i konkurs i oktober 2014. AB1 hade i juni samma år stämt ett annat bolag (AB2) vid Göteborgs tingsrätt. Tvisten pågick fortfarande när konkursen inleddes. Konkursförvaltaren valde att inte driva vidare tvisten, som istället drevs vidare av AB1 i konkurs genom dess enda styrelseledamot. AB1 förlorade målet och förpliktigades att ersätta AB2:s rättegångskostnader. AB2 stämde därefter styrelseledamoten och yrkade att denne skulle ersätta rättegångskostnaderna. AB2 menade att någon kontrollbalansräkning inte upprättats i tid och att styrelseledamoten därför var personligt betalningsansvarig för de förpliktelser, bl.a. de aktuella rättegångskostnaderna, som AB1 därefter ådragit sig. Styrelseledamoten menade å sin sida att ansvarsperioden upphört när bolaget försattes i konkurs.
Konkursbeslutet avslutade ansvarsperioden
Tingsrätten kom fram till att konkursbeslutet avslutade ansvarsperioden. Domen överklagades till hovrätten, som kom till motsatt slutsats och menade att styrelseledamoten var personligt ansvarig även för de förpliktelser bolaget ådragit sig efter konkursen, bl.a. med hänvisning till att ett beslut om konkurs till skillnad från ett likvidationsbeslut inte fråntar styrelsen möjligheten att ådra bolaget nya förpliktelser. Styrelseledamoten överklagade till HD, som kom till samma slutsats som tingsrätten och befriade styrelseledamoten från ansvar. HD menade att en styrelseledamot efter ett konkursbeslut har en begränsad möjlighet att ådra bolaget nya förpliktelser och att frågan i praktiken bara aktualiseras när styrelsen väljer att driva vidare en process som pågår vid konkursutbrottet. HD poängterade vidare att styrelsen i vissa fall kan vara skyldig att fortsätta driva en process som man bedömer har förutsättningar för framgång, samt att upprättande av kontrollbalansräkning m.m. efter konkursen framstår som meningslöst. Det problem som kan uppstå med att konkursbolaget regelmässigt saknar medel för betalande av rättegångskostnaderna menade HD fick lösas på något annat sätt än genom medansvarsreglerna, i och med att det inte finns några regler som hindrar ekonomiskt svaga företag eller privatpersoner från att driva processer.