08 442 53 00
inbox@fylgia.se

Nyheter

←Tillbaka Artiklar /

Fördärv eller förnyelse?

EU:s upphovsrättsdirektiv har omgärdats av en polariserad debatt. Innebär det en länkskatt, en blöt filt över yttrandefriheten och ett uppladdningsfilter eller en demokratisering, en mer rättvis marknad för upphovsrättskyddat material och ett internet för framtiden?

Den 26 mars antog Europaparlamentet direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Upphovsrätt uppstår formlöst när ett verk skapas och kräver ingen registrering. Upphovsrätten skyddar upphovspersonens rätt till sitt verk, oavsett om det rör film, litteratur, illustrationer, konst, musik eller något annat. Debatten kring direktivet har präglats av bitvis starka motsättningar. Kritiker har varnat för slutet på det fria internet med försämrad tillgång till information och en mer begränsad yttrandefrihet. I andra änden av spektrumet har den föredragande Europaparlamentarikern Axel Voss från tyska CDU uttalat att direktivet ”skyddar människors försörjning, skyddar demokratin genom att försvara ett mångsidigt medielandskap, förankrar yttrandefriheten och uppmuntrar start-ups och teknisk utveckling. Den hjälper till att göra internet redo för framtiden, ett utrymme som gynnar alla, inte bara några få mäktiga.”

Bakgrunden till direktivet är att de senaste årens utveckling av den digitala tekniken har format om landskapet för hur upphovsrättsskyddat innehåll skapas och tillgängliggörs. Nya affärsmodeller och nya sätt för allmänheten att få tillgång till innehållet har uppstått. För att undvika en splittring av EU:s inre marknad har det bedömts att det är nödvändigt med både en modernisering och harmonisering på unionsnivå.

Det är direktivets avdelning med åtgärder för att uppnå en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt som innehåller de stora stötestenarna: artiklarna 15 och 17 (11 och 13 i tidigare versioner). För att förstå artiklarna tittar vi först närmare på tre centrala begrepp som något förenklat kan definieras enligt följande.

  • Det första begreppet är presspublikation. En presspublikation är en uppsättning huvudsakligen litterära verk av journalistiskt slag och som utgör enskilda inslag i en regelbundet uppdaterad publikation under en enda rubrik (t.ex. dagstidningar och nyhetswebbplatser) och som syftar till att förse allmänheten med nyheter.
  • Det andra begreppet är informationssamhällets tjänster. Det är tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på begäran av en individuell tjänstemottagare. För enkelhetens skull kallar jag leverantörer av sådana tjänster för LIT.
  • Det tredje begreppet kan lite slarvigt kallas leverantörer av internetplattformar. Begreppet avser leverantörer som tillhandahåller internetplattformar som har som ett av sina huvudsyften att lagra och ge allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddat material som plattformens användare själva laddat upp.

Artikel 15 som kallats länkskatten ger utgivare av presspublikationer rätt att under två års tid kontrollera mångfaldigandet och tillgängliggörandet vad gäller LIT:s, t.ex. Google News, användande av deras presspublikationer online. Det är både tänkbart och troligt att utgivarna vill ha en del av kakan av annonspengar som idag tillkommer LIT. Rättighetshavarna till verken i en presspublikation får i sin tur också rätt till en andel av intäkterna som utgivarna får i ersättning från LIT. Enskilda användares privata och icke-kommersiella användande av presspublikationer undantas från utgivarnas rätt. Rätten omfattar heller inte användandet av hyperlänkar eller av enstaka eller ett fåtal ord ur en presspublikation.

Artikel 17, ibland kallad uppladdningsfiltret, ställer upp en huvudregel som gör leverantörer av internetplattformar ansvariga för upphovsrättskyddat material som deras användare själva laddat upp olovligen. För att undgå ansvar måste leverantören antingen säkra tillstånd från rättighetshavarna eller bl.a. visa att de efter bästa förmåga har vidtagit åtgärder för att säkerställa att materialet inte är tillgängligt. Skeptiker menar att åtgärderna kommer att manifesteras genom ett uppladdningsfilter. Filtrets syfte skulle vara att hindra att upphovsrättsskyddat material laddas upp olovligen men filtret skulle inte klara av att särskilja vad som är t.ex. parodier eller kritik och därmed stoppa också sådant som enligt direktivet är tillåtet.

Nu väntar ett formellt godkännande av medlemsstaternas regeringar i Europeiska rådet. Därefter ska direktivet genomföras i alla medlemsstater inom två år. Direktivet är avsiktligt öppet formulerat, bland annat för att inte låsa bestämmelserna vid teknik som riskerar föråldras. Var gränsen går för vad som utgör en hyperlänk, hur få ett fåtal ord är och vad som är tillräckliga åtgärder från leverantörernas kommer framtiden få utvisa. Precis hur den lagtekniska lösningen kommer se ut i Sverige vet vi inte. Dock vet vi genom direktivets text hur målen som ska uppnås ser ut. Vid sidan lagstiftningsprocessen väntar sannolikt också många vändor vid många olika förhandlingsbord mellan upphovsrättshavare, LIT och leverantörer av internetplattformar. Om direktivet för med sig fördärv, förnyelse eller något mitt emellan kommer att klarna så småningom och jag är hoppfull. Redan nu är det dock klart att alla parter gör klokt i att inventera sina positioner och fundera på konstruktiva lösningar, två år går fort.

 Tobias Hedlin, biträdande jurist

Tobias Hedlin är verksam inom Advokatfirman Fylgias Commercial Tech & IP-grupp, främst inom områdena upphovs- och varumärkesrätt.

 

Alltid på din sida av bordet

Hur kan vi hjälpa dig?

Lämna telefonnummer eller e-post så hör vi av oss inom 24h. Obligatoriska fält


Tillbaka till toppen