Personligt betalningsansvar för bolagets skulder
Att driva sin verksamhet i aktiebolagsform har många fördelar, kanske framförallt att företagaren inte har något personligt ansvar för aktiebolagets skulder och därmed inte riskerar sin privata ekonomi om företaget går dåligt. Det kan därför komma som en obehaglig överraskning för många att man som styrelseledamot i ett aktiebolag ändå under vissa omständigheter kan drabbas av personligt betalningsansvar. I de flesta fall kan problemen undvikas genom att i tid vidta rätt åtgärder. I denna artikel reder Tobias Gårderyd, biträdande jurist på Advokatfirman Fylgia, ut vad som gäller.
Riskerar jag att behöva betala bolagets skulder? Det är en av de vanligaste frågor vi får när vi som konkursförvaltare träffar ett aktiebolags styrelse efter en konkurs eller ska lämna rådgivning till ett företag med ekonomiska svårigheter. Att drabbas av personligt betalningsansvar för skulder som kan uppgå till mångmiljonbelopp kan för den som drabbas innebära en personlig ekonomisk katastrof. Samtidigt känner många, framförallt mindre, företagare inte till vad som gäller. Syftet med den här artikeln är att belysa de regler som gäller och ge några handfasta råd kring hur du kan agera för att undvika personligt betalningsansvar.
Huvudregeln i svensk rätt, liksom i de flesta andra länder, är att aktieägarna i ett aktiebolag inte bär något personligt ansvar för aktiebolagets skulder. Aktiebolaget är i juridisk mening en egen person som kan äga tillgångar och ådra sig skulder, ingå avtal, uppträda som part i domstol m.m. Aktieägarnas risk är begränsad till vad de betalat för aktierna i bolaget, det s.k. aktiekapitalet. Sedan den 1 januari 2020 uppgår det minsta aktiekapital som ett aktiebolag får ha till 25 000 kr.
Det begränsade ansvaret medför att det finns en risk att förlustgenererande företag drivs vidare till nackdel för företagets borgenärer. Är bolaget insolvent (dvs inte kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning) har aktieägarna redan gått miste om sitt satsade aktiekapital vid en eventuell konkurs. Aktieägarna har därför incitament att fortsätta verksamheten och ta större affärsrisker, i och med att vidare förluster enbart drabbar borgenärerna. För att motverka sådant missbruk av aktiebolagsformen och ge styrelsen i förlustgenererande bolag incitament att avveckla verksamheten innan bolaget blir insolvent, har det i aktiebolagslagen införts regler om s.k. medansvar, som innebär att styrelseledamöter och aktieägare i underkapitaliserade bolag kan bli personligt betalningsansvariga för de skulder bolaget ådrar sig om inte vissa handlingsmönster följs.
Reglerna innebär att styrelsen i ett aktiebolag, om det finns skäl att anta att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, är skyldig att genast upprätta en s.k. kontrollbalansräkning. Skyldigheten inträder också om bolaget varit föremål för ett utmätningsförsök och det vid detta visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av den fordran för vilken utmätningen begärts. Hur lång tid styrelsen har på sig för att uppfylla kravet på att ”genast” upprätta kontrollbalansräkning kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, men en tumregel är 1-2 månader från att misstanke uppstod. Bedriver bolaget en mer omfattande och komplicerad verksamhet kan tidsfristen tänkas bli längre.
Kontrollbalansräkningen ska upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning och enligt god redovisningssed. Vissa tillgångar får dock värderas till högre värden än vad som normalt gäller för en årsredovisning. Om bolaget har en revisor ska revisorn granska och yttra sig över kontrollbalansräkningen.
Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen genast kalla till en extra bolagsstämma för att pröva om bolaget ska gå i likvidation. På bolagsstämman (den s.k. första kontrollstämman) ska kontrollbalansräkningen och eventuellt revisorsyttrande läggas fram.
Om den kontrollbalansräkning som lagts fram på den första kontrollstämman inte utvisar att aktiekapitalet är helt återställt och aktieägarna inte beslutar att bolaget ska gå i likvidation, ska en ny bolagsstämma (den andra kontrollstämman) hållas inom åtta månader från den första kontrollstämman. Inför den andra kontrollstämman ska styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning och, om revisor finns, låta revisorn granska denna.
Utvisar den kontrollbalansräkning som läggs fram på den andra kontrollstämman inte att aktiekapitalet är helt återställt, är bolaget skyldigt att träda i likvidation. Beslutar bolagsstämman inte om likvidation, är bolagets styrelse skyldig att inom två veckor från att stämman hållits ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska träda i likvidation.
Om styrelsen inte följer det handlingsmönster som beskrivits ovan, genom att inte i tid upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla en första kontrollstämma eller inte ansöka om likvidation för bolaget om det registrerade aktiekapitalet inte är återställt vid den andra kontrollstämman, blir styrelsens ledamöter personligt betalningsansvariga för de skulder som bolaget ådrar sig under den tid som underlåtenheten består. Om underlåtenheten består i att styrelsen inte i tid upprättat kontrollbalansräkning, blir styrelseledamöterna alltså ansvariga för de skulder som uppkommer efter att kontrollbalansräkningen senast skulle upprättats. Även en aktieägare kan bli personligt betalningsansvarig om aktieägaren vid den andra kontrollstämman deltar i ett beslut att fortsätta verksamheten trots att bolaget är skyldigt att gå i likvidation.
Ansvarsperioden löper fram till dess att styrelsen vidtar den åtgärd som styrelsen är sen med. Om t.ex. styrelsen inte har upprättat kontrollbalansräkning i tid upphör ansvaret när kontrollbalansräkning upprättas. Skulle styrelsen därefter inte kalla till en första kontrollstämma i tid, börjar en ny ansvarsperiod löpa från den tidpunkt då stämman som senast skulle ha hållits.
Enligt praxis avbryts också ansvarsperioden om det på en ordinarie bolagsstämma läggs fram en årsredovisning som visar att aktiekapitalet är till fullo återställt samt om bolaget träder i likvidation eller går i konkurs. Att bolaget ansöker om företagsrekonstruktion avbryter dock inte ansvarsperioden.
Om det väl finns objektiva förutsättningar för medansvar, har styrelseledamoten möjlighet att freda sig genom att visa att han eller hon inte varit försumlig. Det är viktigt att komma ihåg att det är styrelseledamoten som i en domstolsprocess har bevisbördan för detta. Eftersom styrelsen i ett aktiebolag har en laglig skyldighet att hålla sig informerad om bolagets utveckling kan styrelsen inte freda sig genom hålla sig okunnig om situationen.
Som framgår är det alltså ett komplext regelverk med snäva tidsfrister som styrelsen i ett aktiebolag har att förhålla sig till. För att undvika att drabbas av personligt betalningsansvar är det viktigt att styrelsen tidigt vidtar åtgärder när företaget börjar gå dåligt. Tveka därför inte att kontakta mig eller någon av mina kollegor på Fylgias obeståndsavdelning om du som styrelseledamot har behov av rådgivning. Vi kan även rådge dig som är borgenär och som funderar på att föra en ansvarstalan mot styrelsen i ett aktiebolag.
Om Tobias Gårderyd
Tobias har varit en del av Fylgias obeståndsavdelning sedan våren 2018 och är verksam inom obeståndsrätt och processrätt. Han arbetar huvudsakligen med konkurser och tvistemål och har erfarenhet av dessa områden från sin tid som tingsnotarie på Södertörns tingsrätt.
Har du någon fråga om en styrelseledamots personliga ansvar för bolagets skulder, eller kanske funderar du som borgenär på att föra en ansvarstalan mot styrelsen i ett aktiebolag? Tveka då inte på att höra av dig till Tobias, hans kontaktuppgifter hittar du här.